Det har hunnit hända en hel del sen jag skrev sist och hur tråkigt det än känns måste jag börja med att berätta att min älskade häst har gjort sig illa och vårens tävlingar är bara att glömma. Jag känner mig såklart jätteledsen men jag försöker tänka att det kunde varit mycket värre. Sillen kommer bli frisk och jag ska se till att han har det så bra det bara går nu när han vilar.

Men vad är det då för fel på Sillen? Jo han har en skada på förstärkningsbandet på ena frambenet. Det är en väldigt liten skada och prognosen är mycket god men som alltid när det handlar om ligamentskador så tar det tid att läka, förmodligen kommer Sillen få skritta i tre månader. Jag är i alla fall glad att jag upptäckte det så tidigt, han var bara lite, lite svullen precis under framknät på insidan av benet och när vi sprang med honom och linade honom var han inte det minsta ofräsch men jag är ju så himla petig med Sillen så jag bestämde mig i alla fall för att åka och ultraljuda och då hittade man skadan som förmodligen beror på att han har slagit på sig.

Sillens liv är kanske inte det roligaste just nu, han får promenera 2x15 min per dag och annars står han i boxen eller en liten sjukhage. Jag kyler hans ben så ofta jag bara kan och så får han äta antiinflammatorisk medicin. Sen blir det såklart en hel del pyssel i form av ryktning och massage, har en känsla för att Sillen kommer tröttna på mig med tanke på hur mycket tid vi spenderar tillsammans just nu. 

Ute på promenad. Sillen som brukar kunna busa en hel del när man går med honom sköter sig faktiskt exemplariskt vilket är jätteskönt!

Skönt att gå naken och få lite sol på ryggen!